Regionfrågan var ämnet för dagen när Regionförbundet höll regiondag fredagen den 15 april 2011. Drygt 200 deltagare, såväl politiker som företrädare för olika organisationer och institutioner, samlades på Elmia i Jönköping för att föra samtal kring denna så viktiga framtidsfråga.
Hur ligger kompassen i regionfrågan egentligen?
Landshövdingen Minoo Akhtarzand inledde dagen och talade bland annat om vikten att veta var man står när man blickar framåt. Landshövdingen konstaterade att Jönköpings län – F län – består mycket av Företagsamhet, Föreningsliv och Folkrörelse. Att det här finns en stark tillväxt och framtidstro, att kreativiteten, klurigheten och uppfinningsrikedomen flödar. Landshövdingen identifierade även det behov som finns utav exempelvis kompetensutveckling och skräddarsydda utbildningar för att behålla och förstärka befintliga företag och stimulera nyföretagande. Även vikten av att ha en fungerande infrastruktur, ta till vara på mångfalden och att skapa möjligheter poängterades.
Ulf Strömqvist, forskare på Internationella handelshögskolan i Jönköping, gav sin syn på saken ur en nationalekonomisk synvinkel och frågade sig hur region Jönköping står sig idag i ett europeiskt perspektiv. Han konstaterade i det sammanhanget att Jönköpings län har en förunderligt stark arbetsmarknad och en högre produktivitet än vad man kan förvänta sig. Trots det hamnar Jönköpingsregionen oftast på en 6:e plats i ett nationellt perspektiv. Han uppehöll sig även vid vikten av att ha en ekonomisk egenmakt där tillväxt är betydelsefull. Han pekade även på den mycket starka geografiska betydelse urbana regioner har för att få hållbar tillväxt och att denna ofta sträcker sig över flera kommungränser. Tack vare det ligger ofta inte instrumenten för tillväxt på regionen, utan den ligger hos staten och kommunerna konstaterade han. Välfungerande lokala/regionala arbetsmarknader som har tillgång till välutbildad arbetskraft är viktiga för tillväxten och allt talar för att Jönköpings län har bärkraft att bilda en egen region menade han avslutningsvis.
Mats Sjöstrand, regeringens särskilde utredare, fortsatte att tala om sitt uppdrag. Han klargjorde att staten inte är nöjd med den struktur som idag finns för den ”statliga verksamheten”, men att man är av den uppfattningen att regionfrågan ska växa underifrån. Ingen annan statlig verksamhet mer än länsstyrelserna och polismyndigheterna har idag en uppbyggnad indelad efter länen. Istället arbetar de statliga myndigheterna med en uppdelning av Sverige i områden om 5-10 stycken. Han presenterade även den tidplan som krävs för att regionbildningen ska kunna åstadkommas till 2015, vilket kräver att en ansökan inkommer senast i januari 2012. Såvida ingen ansökan inkommer, så är Mats Sjöstrands uppdrag att leverera en statlig struktur till december 2012.
Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), pekade på att medlemmarna (kommunerna) talat om att man vill att SKL arbetar för ”att göra något åt den statliga röran.” Han påtalade att SKL:s uppdrag är att hjälpa medlemmarna genom processen för regionbildning, men inte att påverka dem åt något håll. Han berättade vidare om de tre sonderingsmän, Roland Andersson, Jerker Swanstein och Kent Johansson, som SKL sänt ut i landet och som avlämnat en rapport, vilken dock ej är politiskt behandlad. De har i rapporten talat om att de kommande regionerna behöver ha ett visst befolkningsunderlag etc – en kritisk massa, att man bör sikta mot 2015, att det nu är för många förslag som diskuteras, att man behöver fördjupa sammanställningen av aktuella faktaunderlag samt att upprätta en tidplan. Det som dessa tre sonderingsmän var helt säkra på var att slutresultatet i vart fall inte kommer att se ut som deras förslag. Anders Knape avslutade med att det kommer att krävas en god samverkan mellan landsting, regionförbund och kommuner för att nå fram och att regionerna om de kommer att visa att de kan verka säkerligen kommer att få fler arbetsuppgifter i framtiden.
Pia Kinhult, regionstyrelsens ordförande i Region Skåne och Mats Eriksson, hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande i Region Halland gav därefter utblickar från de regionbildningar som de deltagit i genomförandet utav. Pia Kinhult talade om att regionbildningen har tagit mycket tid och kraft, att det har varit viktigt med den direktvalda strukturen, att tidigare svag tillväxt bytts ut mot en enorm tillväxt och att förmågan att samla aktörer har varit helt avgörande. Mats Eriksson talade däremot om att fokus måste vara nyttan för medborgarna, att de inte har delat allt som ansvarsutredningen sa, att det har varit av vikt att det var partierna som ägde frågan och inte landstinget och kommunerna. Han förklarade även vilken struktur Region Halland hade valt att styras på.
Efter dessa olika bilder på hur regionbildningar kan gå till så genomfördes en paneldebatt och frågestund med förmiddagens talare som medverkande. Från denna kan nämnas landshövdingens uttalande om att det givetvis är en fördel om den statliga indelningen stämmer överens med den regionala indelningen, men går det inte så får man ju lösa det på något annat vis. Huvudsaken i detta är ju att staten finns representerad på något vis. Mats Sjöstrand nämnde att för att lösa statens perspektiv, så måste vi bli betydligt färre länsstyrelser. Han påpekade även att hans uppgift inte är att överpröva några politiska beslut, utan att genomföra dem.
Eftermiddagen var reserverad till debatt om regionfrågan ur ett Jönköpings länsperspektiv mellan representanter från de politiska partierna som är representerade i regionförbundets styrelse. Journalisterna Johan Wangström och Erik Lindfelt ledde denna. Partierna representerades av P-O Blad (V), Elin Lagerqvist (S), Anders Karlgren (M), Esse Petersson (Fp), Irené Oskarsson (Kd) och Henrik Hjelm (Mp). Centerpartiet representerades av Raymond Pettersson. Sverigedemokraterna hade lämnat återbud med kort varsel. Debatten inleddes med att deltagarna fick svara på vilka grannregioner vi har om 5 år.
Den övriga debatten kom att handla mycket om den överenskommelse där Moderater och Socialdemokrater på länsnivå funnit varandra och idag talar om att ansöka om en regionbildning Jönköping, detta inom Jönköpings läns nuvarande gränser. I denna fråga tar Centerpartiet tillsammans med Kristdemokraterna och Folkpartiet en helt annan ställning och vill se en utveckling som utmynnar i en större geografisk region. Även Vänsterpartiet vill ha en större region, men poängterar att demokratin måste hänga med och att frågan inte diskuteras hos allmänheten trots att det är en framtidsfråga. Miljöpartiet menar att landstinget må äga frågan, men att den berör kommunerna i allra högsta grad.
Centerpartiet framförde farhågorna om att statliga institutioner kan komma att lämna Jönköpings län om vi inte finns med i ett större sammanhang och att vi faktiskt inte har någon storstad i vår del av landet, men att vi däremot har många små städer som är bra på olika saker. I samverkan kan vi tillsammans utvecklas till en flerkärnig region. Särskilt påpekades vikten av att hålla ihop Jönköpings län, inte splittra upp statlig verksamhet i regionen samt vikten av kommunikationer för att kunna förflytta sig inom och utanför regionen. Vidare uttalades att kommunernas fullmäktige bör få vara med och uttrycka sina åsikter i frågan.
Från den lyssnande publiken ställdes flera frågor kring vilka visioner Moderater och Socialdemokrater har för en Region Jönköping. Svaren klingade dock tomma kring dess frågor.
Diskussionerna kring regionfrågan kommer att fortsätta men, från skribentens synvinkel och många andras vilket klart framgick vid regiondagen i Jönköping, är det beklagligt att Moderater och Socialdemokrater fråntagit kommuner och medborgare i Jönköpings län möjligheterna att påverka i frågan från det underifrånperspektiv som Staten omnämnt önskvärt. Den statliga röran lär fortsätta med Region Jönköping om denna kommer till stånd. Något att lägga på minnet inför valarbetet 2014. Inte för att det då kommer att spela någon roll, men det är ändå viktigt att minnas den oförmåga och ovilja att ta ansvar för att frågan gavs ett verkligt underifrånperspektiv. Det ansvaret kommer att vila tungt på de stora partierna på länsnivå.
Ur ett underifrånperspektiv
Frank Johan Ahlberg (C)
Centernätet
Centerpartiet Jönköpings län
Frank Johan Ahlberg
Ulla Johnsson
Sonny Kongseryd
sten-johnsson